Har precis krypit ner i sängen igen på sovloftet i stugan. Regnet öser ner utanför och jag har bestämt mig för att bosätta mig här i några timmar och bara mysa. Har gjort i ordning mitt kaffe och tagit med mig papper och penna upp så jag kan börja skriva lite på ett av mina projekt.  Jag har precis varit nere vid vattnet och tagit ett morgondopp. Iförd flippflopp, regnjacka och badkläder gick jag ner. Regnet har öst ner hela morgonen,  men i vattnet är det varmt. Hela sommaren har jag varje morgon när jag vaknat gått ner till vattnet med mitt kaffe. Bara suttit där, lyssnat på tystnaden. Upplevt det magiska vi har runt omkring oss hela tiden. Som finns där hela tiden, men som många av oss missar för att vi är så avstängda och stressade av dagens samhälle så vi inte ser vad vi har.  Jag älskar mina morgnar nere vid vattnet, nästan varje morgon har en Ankmamma med hennes tre barn kommit och gjort mig sällskap. Jag älskar känslan av att känna vatten mot min kropp, att ta några armtag under vattnet. Det är lycka för mig.

20951847_10154950712861048_615166890_o

För några dagar sen hade jag en journalist i stugan som gjorde en intervju med mig till en lokaltidning. Vi pratade om Flatenloppet den 16e September som jag anordnar med Mats men som även är ett stödprojekt till Beroendepodden. Hon ställde tusen frågor såklart och vi pratade om min bakgrund som så många av er nu vet att jag idag sen snart 9 år tillbaka lever som nykter alkoholist och även varit sjuk i leukemi. Vi pratade om hur jag har gjort för att vara där jag är idag. Jag försökte på så kort tid som möjligt berätta min holstica syn på hälsa. Hur man måste jobba med hela människan. Mind, body and soul.

Vi pratade om tacksamhet och jag berättade att det är en av nycklarna till lycka. – Vad är du tacksam för frågade hon lite nyfiket. Allt svara jag. Att jag får sitta här i min stuga, bjuda en främmande människa på en kopp kaffe, prata om allt mellan himmel och jord. Att jag har min frihet att välja själv vad jag vill göra med mitt liv. Att jag har min underbara son, min fina föräldrar, bror, brorsöner, fina vänner. Att jag har 2 ben jag kan springa med. Att jag har naturen precis runt hörnet. Att jag har mina projekt och min träning/löpnin/swimrun som jag älskar. Att jag har mitt liv och sen är jag otroligt tacksam för att jag är jag. Listan kan göras lång.

Tacksamhet är ett val. Man kan välja att se det man inte har eller så kan man välja att se det man har.

Dom senaste dagarna har jag mest varit i stugan. Börjat renovera på fönstrena som tar sin tid. Men jag tycker det är riktigt kul. På kvällarna har det varit lite swimrunträning vid stugan. Jag älskar när hela trädgården fylls av massa goa swimrunners.

20708133_10154926969171048_285346488188639745_n

20155841_10154924864296048_1734692239489780875_n

Jag har faktist hunnit göra ett gäng tävlingar sen jag bloggade sist.. Dels det extrema loppet Rockman swimrun i Norge som jag och Paula även gjorde ett podcast avsnitt om. Lyssna gärna. Sen har jag och Jonas kört Skärgårdsutmaningen i Söderhamn och sen nu i helgen körde jag Ångaloppet både Lördag och Söndag. Sprinten på lördag och långa på Söndag. Så en hel del tävlande och en hel del farande runt i sverige/europa. Och än är inte tävlandet slut. Nästa vecka blir det Dalsland. Så nu försöker jag återhämta mig lite efter alla tävlingar. Räknade på att jag faktist kört 9 swimruntävlingar sen i slutet på Maj 🙂 Men som sagt jag gör det jag älskar.

20638209_10154918211921048_1949102489675749637_n

20664072_10154913332141048_8451049775287783664_n.jpg

Nu ska jag fortsätta njuta av dagen. I min stuga. Kanske måla klart tavlan jag började på igår.

Må väl alla fina läsare.

Kram

 

Annonser